Mars 2008

Medlemsbrev mars 2008; nu räddar vi även gallbjörnar

Kära medlem.

 

Här kommer en rapport med de senaste nyheterna från Asien, samt hur dina pengar använts den senaste tiden. Alla inom Animal Protection Network arbetar helt ideellt, vi har inga kostnader för löner eller kontor. Alla pengar vi får in går direkt ner till Asien, till våra samarbetspartners som är helt beroende av internationellt stöd.

 

Det kostar ungefär 90 kr att rädda livet på en hund eller katt från slakt och 400 kr i månaden att hålla en räddad gallbjörn på ett räddningscenter.

 

Vi kommer att fokusera på positiva nyheter i vårt medlemsbrev; hur dina pengar räddar liv. Har vi en länk till otäcka bilder kommer vi att ange det, så att man själv kan välja, om man är känslig för hemska bilder.

 

 

Tack för att du är med och hjälper oss att rädda livet på katter och hundar som exploateras för sin päls och sitt kötts skull i Asien, och björnar som utnyttjas på gallfarmer.

 

Anna Almberg, ordförande, Animal Protection Network

Ps. Har du några frågor om oss, maila gärna mig på anna@animalprotection.se

 

Innehåll i medlemsbrevet mars 2008:

 

1. Om våra medlemsbrev

2. Redovisning av hur dina pengar används

3. Vi kommer nu även att rädda gallbjörnar i Kina

4. Vårt arbete i Filippinerna

5. Vårt arbete i Kina (kring OS)

6. Hundhemmet vi stödjer på Phuket, Thailand

 

 

Om vårt medlemsbrev till dig

Animal Protection Network kommer att skicka ut medlemsbrev ungefär varannan månad. Syftet är att upplysa dig som medlem hur dina pengar kommer till nytta för att rädda liv i Asien. När vi har skickat ut medlemsbrevet till våra medlemmar – vi emailar till de flesta, men de som inte har email får det postalt - lägger vi upp det på vår site.

 

Vi har valt att ha positiva budskap i våra medlemsbrev – de kommer inte att innehålla några läskiga bilder. Tanken med medlemsbreven är att de ska återkoppla till hur våra medlemmars pengar räddar liv, men också ge en situationsbeskrivning av våra projekt. Länkar vi till en sida på vår site som kan innehålla obehagliga bilder så varnar vi alltid för det i medlemsbrevet.

 

 

Redovisning av hur dina pengar används:

Alla inom Animal Protection Network arbetar helt ideellt, vi har inga kostnader för löner eller kontor. Alla pengar vi får in går direkt ner till Asien, till våra samarbetspartners som är helt beroende av internationellt stöd.

Här är en detaljerad förteckning hur pengarna fördelas mellan de olika projekten i Asien: http://www.animalprotection.se/index.php?id=125

 

Här kan du läsa lite mer om oss som sitter i Animal Protection Networks styrelse: http://www.animalprotection.se/index.php?id=31.

 

Vi har full transparens inom organisationen. Här kan du läsa alla våra styrelsemötesprotokoll: http://www.animalprotection.se/index.php?id=137.

 

Är du intresserad av att vara med på något av våra styrelsemöten, för att träffa oss och höra mer om hur vi arbetar, kontakta mig, Anna Almberg på anna@animalprotection.se.

 

 

Vi kommer nu även att rädda gallbjörnar, dvs björnar på gallfarmer i Kina

Efter en tät kontakt med vår samarbetspartners AAF i Kina har vi kommit i kontakt med de grymheter som sker mot björnar inom gallindustrin. Björnar som ligger i burar inte större än de själva i upp till 25-30 år, med ett rör in i magen där de tappas på sin galla. Detta är en tortyr utan motstycke. Därför har vi valt att även arbeta mot denna djupt oetiska industri. AAF har jobbat under en lång tid i Asien för gallbjörnarna och uppnått ett fantastiskt resultat för dessa djur. Jill Roberts på AAF har arbetat sedan 1993 mot björnfarmer i Kina. Hittills har organisationen räddat 219 björnar på plats. De räddade björnarna bor på ett mycket välskött räddningscenter, där de har acklimatiserat sig till ett bra liv, efter många år på en björnfarm.

 

Vill du inte stödja björnarna?

Om det är någon medlem som har något emot att en del av Animal Protection Networks pengar går till gallbjörnarna, var snäll och hör av dig till mig på anna@animalprotection.se. Så ser vi till att just dina pengar går till det av våra andra projekt som du tycker känns mest viktigt för dig. Se ovan en redovisning av hur våra pengar fördelas i detalj.

 

 

Räddade björnar på AKFs räddningscenter i Kina

Bilderna visar en björn som tas från en gallfarm till AKFs räddningscenter, samt två bilder från räddningscentret i Kina.

Fakta om gallindustrin

Gallbjörnen

 

En “gallbjörn” (bile bear) är termen som används för att beskriva de asiatiska svartbjörnarna som hålls i fångenskap i Vietnam och Kina med syfte att utvinna galla ur deras mage. Gallan säljs sedan som traditionell kinesisk medicin. Björnarna kallas även ”månbjörnar” på grund av den krämfärgade halvmånen på deras bröst. Den asiatiska svartbjörnen, som oftast är den som används på björnfarmar, är en utrotningshotad art.

 

 

Levnadsvillkor

 

Björnarna lever i extraherande burar, också kända som ”krossburar”. Burarna är endast lite större än björnen själv, detta för att underlätta ”mjölkningen” av gallan. Björnarna kan leva så länge som 25 år i dessa burar där fångenskapen orsakar mental stress och allvarlig muskelförtvining.

 

Deras galla utvinns genom ett rör som opererats in genom bukväggen in i gallblåsan, där gallen lagras efter att utsöndrats från levern. Röret är anslutet till ett uppsamlingssystem. Mellan 10 och 20 ml galla extraheras från varje björn två gånger dagligen. Rören är inte sällan rostiga. Rapporter från WSPA (The World Society for the Protection of Animals) säger att under mjölkningen såg undersökare björnarna stöna, slå sina huvuden mot burarna och tugga på sina egna tassar.

 

Dödligheten är mellan 50 och 60 %. Björnar i gallfarmar lider av olika fysiska problem såsom håravfall, undernäring, hämmad växt, förlust av muskelmassa och de får ofta sina tänder och klor utdragna.

 

När björnarna slutar producera galla dödas de oftast för sitt kött, päls, gallblåsor och tassar.

 

 

Siffror

 

Uppskattningsvis finns det runt 4000 gallbjörnar i Vietnam och 9000 i Kina. I Vietnamn säljs en milliliter för ungefär motsvarande 45 svenska kronor.

 

WSPA genomförde år 1999 och 2000 en studie där siffror visar att det finns 247 gallbjörnsfarmar i Kina som sammanlagt har 7002 björnar. Kinas regering tyckte att dessa siffror var ”ren spekulation”.

 

AAF (Animal Asia Foundation), en välgörenhetsorganisation med bas i Hong Kong som Jill Robinson grundat, skrev i juli år 2000 på ett avtal med den kinesiska regeringen att rädda 500 lidande och utrotningshotade månbjörnarna från de värsta gallfarmarna i den sichuanska provinsen, och att arbeta mot att avsluta björnfarmandet. Idag så har China Bear Rescue gett en fristad i Chengdu för 219 månbjörnar som hållits på farmer, och hjälper till att höja upp konceptet om välfärd för djur i Kina.

 

Officiellt är 7600 björnar fångade på farmer i Kina. Enligt kinesiska tjänstemän skulle 10 000 vilda björnar behöva dödas varje år för att producera lika mycket galla. Regeringen ser därför gallfarmandet som ett rimligt alternativ till förlusten av vilda björnar genom tjuvjakt, och visar på samma gång likgiltighet gällande grymheten som djurrättsaktivister från Väst pekar på. Regeringens överenskommelse med AAF där de tillåts rädda 500 björnar från farmer kan kanske dock tyda på en uppmjukning i regeringens hårda ställning i frågan om björnarnas lidande.

 

 

Gallhandel

 

Pengavärdet för gallan kommer från den traditionella beskrivningen av björngalla av läkare som praktiserar traditionell kinesisk medicin. Björngalla innehåller ett ämne som anses kunna minska feber, skydda levern, förbättra synen och bryta ner gallsten. Den höga efterfrågan av gallan har lett till det intensiva utnyttjandet av björnar. Gallan används mest i vin och ögondroppar.

 

I januari år 2006 hölls en presskonferens där den kinesiska staten sade att de skulle implementera ett kodex gällande omhändertagandet av svartbjörnar, som ”kräver en hygienisk, smärtfri metod för utvinnandet av galla och ger strikta föreskrifter gällande teknikerna och villkoren för vård, motion och fortplanting”. Emellertid visar en veterinärrapport publicerad av AAF från år 2007 att den tekniska kodexen inte upprätthålls och att många björnar fortfarande lever hela sina liv i små burar utan fri tillgång till mat eller vatten. AAF noterade också att tekniken som framlades i den tekniska kodexen var ohygienisk och operationerna vid insättandet av röret orsakade stort lidande då de utfördes utan passande antibiotika och smärtstillande.

 

Förutom detta lidande fick 28 % av björnarna bukbråck och mer än en tredjedel dör slutligen av levercancer till följd av gallutvinningsprocessen.

 

 

Farmakologi

 

Den aktiva terapeutiska substansen i björngalla är ursodeoxicholsyra (UDCA). Läkare från både Asien och Väst har i minst 40 år erkänt att denna syra kan hjälpa människor med bland annat leversjukdomar. Innan farmakologibolag började framställa UDCA ordinerade utövarna av traditionell kinesisk medicin björngalla eftersom det innehöll högre procenthalt av UDCA än gallan från andra däggdjur.

 

Modern kemi har dock gjort detta faktum irrelevant. I dag uppsamlas UDCA från slakthus, renas och säljs. Trots detta fortsätter vissa utövare av traditionell kinesisk medicin att ordinera björngalla till sina patienter och avfärdar alla sorters modern ersättning. Dessa individer driver efterfrågan på marknaden av björngalla och pressar den kinesiska regeringen att fortsätta med björnfarmandet.

 

 

Björnen på bilden är från en farm i Huizhou i södra Kina. Björnen är räddad och bor på ett björnhem. Bilden är tagen av Asian Animal Protection Network.

 

 

 

 

 

Mer fakta om björnarna:

Fakta om de björnar som man utvinner galla ur:

 

Namn: Kragbjörn (Ursus Selenarctos Thibetanus). Oftast kallas de ”månbjörnar”, tack vare den vackra, gula halvmånen på björnens krage. Avstånden inom hemreviren uppskattas vara mellan 6,4 till 12,8 kilometer.Månbjörnar är mycket intelligenta och har ett stort ordförråd. De gör kluckande ljud medan de leker; säger ”tut-tut-tut” när de är på vakt och gör gruffande ljud när de varnar eller ämnar anfalla. Honor är mer högröstade än hanar. I fångenskap kan de leva upp till 35 år, men i det vilda runt 25-30 år. Månbjörnar älskar att bo i ihåliga stockar och i grottor och sover även uppe i ett träd. Månbjörnar älskar vatten och gillar inget bättre än att simma och plaska runt. De går oftast i ide mellan november och mars-april (fast detta kan variera beroende på deras specifika marker).

Med risk att bli anklagade för att syssla med antropomorfism (att tilldela djuren mänskliga värderingar och känslor), hävdar ändå teamet bakom Animals Asia Foundation bestämt att björnar visst delar känslor liknande våra egna…

 

“Tjugo år av fängsligt förvar har visat sig göra avlade björnar våldsamt arga. De är frustrerade, rädda, eländiga och förvirrade, men även under dessa förhållanden visar de en försiktig tillit som svar på vänlig behandling och lockande mat. Så småningom börjar deras enskilda ”personligheter” visa sig och de blir busiga och glada. De är rådiga och bestämda när de leker och söker föda, bekväma och lata i sina sängar (och obenägna att lämna dem!), de är lika förutsägbara eller oförutsägbara som vilken människa som helst och våra liv har berikats och utbildats genom att ha fått vara del av deras”.

 

Vårt arbete i Filippinerna

Vår partner Animal Kingdom Foundation AKF gör ett otroligt jobb med att rädda hundar från transporter på väg slakterier, sätta gärningsmännen i fängelse och stänga ner hundslakterier. Det kostar ungefär 90 kr att rädda livet på en hund.

 

AKF har stängt ner 30 slakterier, sett till att 80 personer har dömts och räddat över 800 hundar. Våra svenska pengar från Animal Protection Network står för 12% av deras omsättning.

Vi var nyligen nere och besökte AKF. Läs mer om vår resa här: http://apn.blogg.se. Blogen innehåller till viss del otäcka bilder.

 

Ny och hårdare lag mot hundslakt

Under 2008 kommer en ny lag att implementeras i Filippinerna. Den kommer att markant skärpa straffet mot hundslakt. Främst syftar lagen till att skydda människor, då ett flertal fall av rabiessmittat hundkött ägt rum i landet. Det nya straffet kommer att innebära böter på ca 500 kr per slaktad hund, istället för 500 kr totalt, som den tidigare lagen innebar. Då det i snitt är 50 hundar som räddas per fritagning vid slakterier och marknader innebär det nya straffet i praktiken böter på ca 25000 kronor, samt dessutom ett hårdare fängelsestraff. APNs partner AKF har jobbat fram detta lagförslag. AKF tror att de kommer att kunna stänga ner flertalet kommersiella slakterier under några års tid, när den nya lagen implementeras. AKF har redan stängt ner ett flertal slakterier, ställt ett stort antal personer inför rätta och räddat 800 hundar per slakt.

Lagen kan komma att gälla redan under mars eller april 2008. Den är en stor seger för de ca 500 000 hundar som slaktas per år i Filippinerna för sitt kötts skull.

 

Intervju med AKF

På plats intervjuade vi grundaren Charles Wartenberg. Läs intervjun med honom här: http://www.animalprotection.se/index.php?id=139.

 

Lou – Har några av dessa djur som ni har räddat under raider varit stulna familjehundar?

Charles – Det är nästan omöjligt att säga. Jag gissar att i alla fall 95 % av de hundar vi räddar är gatuhundar. Men de tar ju hundar direkt från gatan, så vissa kan säkert vara en familjehund, och det händer dessutom att familjer säljer sin sällskapshund.

Lou – Hur mycket får man ungefär för en hund om man säljer den till hundslakt?

Charles – Jag tror att priset ligger runt 60 – 120 SEK beroende på hundens storlek. Man måste komma ihåg att många människor här är extremt fattiga, de lever långt under fattigdomsgränsen, och kanske säljer många sina hundar i ren desperation. Så mycket annat görs här av desperation för att folk är fattiga. Det är ett mycket ojämnt samhälle, det finns de som är jätterika, de i mitten och de som är extremt fattiga. Vi är alltid mycket uppmärksamma på att inte fördöma den Filippinska nationen för det skulle vara väldigt orättvist och osant. Det finns 86 miljoner Filippinare och vi uppskattar att kanske 10 000 av dem äter hundkött. Dessa 10 000 människor konsumerar 2000 hundar i veckan vilket är en mycket liten procent av den totala nationen. Jag har alltid kritiserat regeringen för att låta en sån liten grupp svärta ner nationen, men med den nya lagen kommer detta att ändras.

 

Lou – Berätta för oss om hur du räddade din hund Sweet. Varför du valde just honom?

Charles – Sweet räddades någon gång i juni 2002 om jag minns rätt, i ett slakthus i Baguio, mitt i centrumet av hundköttshandeln här i Filippinerna. Klockan var väl runt fyra på morgonen när vi stormade in i slakthuset, det största vi någonsin hade gjort en raid i, det var denna gång vi fick 98 hundar. De hade redan hunnit döda 62 hundar och hade staplat deras döda kroppar ovanpå burar som innehöll levande hundar. Jag hade redan bestämt mig då att jag skulle behålla en av hundarna och ta med mig tillbaka till UK och använda som en sorts ambassadör. Burarna som hundarna förs till slakterierna i är helt fullpackade för att få plats med så många hundar som möjligt. Skälet till att det blev just Sweet och ingen av de andra hundarna var att när vi störtade in i slakthuset höll de helt uppenbarligen på att arbeta sig igenom en bur, jag tror att det var 5 – 6 hundar kvar i denna bur och Sweet stod upp vilket gjorde honom väldigt lätt att komma åt. Själva tillslaget hände på bara några minuter och jag bara tog upp honom där han var, jag hade redan ett koppel åt honom. Jag har alltid tänkt att eftersom de uppenbarligen arbetade sig igenom den buren, det var ingen tvekan om det, så var han bara några ögonblick från döden. Hade vi inte brutit oss in vid just det ögonblicket som vi gjorde så hade han varit nästa hund att dödas. Han var bara sekunder ifrån döden, mindre än en minut. Han hade tur. Sweet var hos mig på golvet i vanen under hemfärden till Manilla och försökte hela tiden ta sig upp. Jag var inte så där jätteförtjust över att ha honom i mitt knä eftersom han druckit minst en liter vatten och jag tänkte för mig själv att han helt säkert kommer att kissa på sig. Hur som helst tog jag upp honom i knät där han kurade ihop sig. Han höll sig hela vägen till första rastplatsen där han kissade direkt när han kom ut. Så han låg uppkurad i mitt knä hela vägen hem, vilket han fortfarande gärna gör.

 

Rapport från AKF i Filippinerna om tillslag mot hundköttstransport

Skriven av Brando Gregway, AKFs utredare

 

Denna månadsrapport består av den verksamhet som har åtagits under februari månad. Det rör mest övervakningen gällande sysselsättningarna hos hundhandlare som tar slaktade hundar till marknaden och restauranger i staden Baguio, kontrollen av slakthus i Pangasinan, uppföljning av AKF:s tidigare fall och det senaste hundköttsbeslaget under hundköttstransporter till Baguio.

 

Det mesta av övervakningen genomfördes på marknaden och på hundköttsrestauranger i Baguio. Jag bevakade noggrant dessa hundhandlares aktiviteter vid leverans av hundkött genom att notera deras fordon, tidpunkt vid leverans och uppföljning på slakthusen då dessa hundhandlare slaktar hundarna. Att notera dessa fordon kan hjälpa till med gripandet vid gränskontrollerna i karantänen på vägen mot Baguio. Att fastställa uppsättningsområdena för dessa hundhandlare på marknadsplatsen är väldigt svårt eftersom de inte stannar på ett ställe. Till exempel i övre Kayang hyr de en kärra för att få ner köttet till stånden. Ibland gömmer de sig också i Maharlikas parkeringsområde innan de bär köttet till marknaden. Men det slutar inte här: innan de bär ner köttet till stånden skickar de ett ombud för att se om ståndinnehavarna är där och om det finns folk i omgivningen som bevakar dem.

 

Användandet av dessa avlämningsplatser beror på vilken tid hundhandlarna anländer till Baguio. Klockan sex på morgonen är sent för dem så därför använder de ofta Maharlikas parkeringsområde. Om de är tidigare använder de övre Kayang, men om det dröjer till klockan sju kan de bara stanna längs med Magsaysayvägen och bära hundköttet till marknaden. Ibland bär de till och med köttet från Lakandulavägen till marknaden efter att ha levererat till restaurangerna. Ytterligare några använder Dangwas bussterminal.

Under mitten av denna månad, den 16 februari, fick jag ett tips vid midnatt att en bil med registreringsnummer VAY 696 hade setts i Tarlac, på väg mot Baguio via Carmen Pangasinan. Omedelbart lånade jag min kusins fordon och försökte spåra fordonet för arrestering. Vi nådde Urdaneta klockan 4 på morgonen utan att ha mött det inrapporterade fordonet. Under övervakningen av Urdanetahuvudleden har jag sett fordonet komma från boskapsmarknaden i Urdaneta. När de sedan stannade på Jolibee för kaffe kontrollerade jag i hemlighet deras fordon men där fanns inga hundar. Jag misstänkte att de redan hade lastat av i det närliggande slakthuset i Mapadan. Mitt minne sviker mig inte, det var Cris Pascua som körde detta fordonet. Min övervakning av slakthusen i Pangasinan följs oftast av uppföljningen av AKF:s fall i provinsen. Jag lyckades få beslutet angående fallet Ramon Manalo i Binalonan skickat, vilket advokaterna hade tipsat om, till domstolen i Manila, bifogat med fallet mot denna hundhandlare.

 

Nyligen, med den gemensamma ansträngningen av jordbruksdepartementets karantän-kontrollstation i Poyopovs Marcos huvudväg, Tubas polishjälp, NMIS och med AKF:s medverkan, lyckades vi arrestera MERABEL-taxin medan den var på väg mot Baguio för att leverera hundkött. Jag var på marknaden klockan 4 för övervakning när jag blev ombedd av Dr. Ciriaco, officieraren för karantänen i Poyopoy, att hjälpa till att bemanna huvudvägen sedan man hade fått rapporter om att MEARBEL-taxin körde mot staden Baguio. Då hyrde jag en liknande taxi mot Poyopoy för att hjälpa till att jaga det rapporterade fordonet. Jag kom tidigare till karantän-kontrollstationen i Poyopoy och efter en genomgång körde jag ner för att möta det övervakade fordonet. På vägen ner såg jag fordonet vid en vattenstation som fanns längs med huvudvägen. Jag körde därmed runt och parkerade nära karantän-kontrollstationen. När MEARBEL-taxin nådde oss lyckades vi blockera taxins framfart. Den försökte köra iväg så Dr. Ciriaco och en polis följde efter och vi blockerade taxin ett par kilometer från kontrollstationen. Dr. Ciriaco hade försökt stoppa och kontrollera taxin dagen innan men den hade lyckats komma undan. Det var därför Dr. Ciriaco bad om min hjälp den morgonen och vi lyckades.

Vid inspektion av fordonet hittades hundkött. Det illegala köttet begravdes på NMIS:s bakgård. NMIS OIC direktör Dr. Pintor befallde hundhandlarna att bära köttet uppför kullen där vi grävde en grop. På det här sättet kunde de bevittna hur köttet blev begravt. Det slutade inte här, de blev dömda för att ha brutit mot en konsumentlag. Eftersom de inte kunde betala sina böter fick de spendera natten på Tubas kommunala fängelse. Under förhör sa hundhandlarna att de fick de slaktade hundarna i Calasiao Pangasinan men det kom egentligen från Barangay Sabangan i staden Mapandan.

 

Under våra möten kom vi överens om att frysa operationerna tills den nya anti-rabies lagen skulle vara färdig. Detta är emellertid något utanför jobbet, detta hade redan hänt så jag deltog aktivt. Det var officieraren för karantänen som bad om min hjälp för att göra gripandet möjligt. Jag bestämde mig omedelbart att följa med på undsättningen så att de inte skulle kunna säga att jag vill ignorera på något sätt. Dessutom kan detta förbättra mina arbetsrelationer med dem så att när vi behöver deras hjälp kommer de förhoppningsvis inte ignorera oss.

 

 

Vårt arbete i Kina kring OS

Hundar och katter har systematiskt städats upp på gatorna, för att Kina ska kunna visa upp sitt land i en bättre dager inför OS. Detta har pågått under flera år. Djur har slagit ihjäl med påkar, orimliga skatter har ålagts hundägare, katter och hundar har förgiftats på gator och torg.

Här kan du skriva på vår protestlista mot detta, som ska lämnas av APN till kinesiska ambassaden om några månader: www.animalprotection.se/index.php

Skicka gärna även ett mail till kinesiska regeringen

Skicka gärna även ett mail till kinesiska regeringen.

 

 

Emailadress till regeringen och President Hu Jintao är: ’info@cppcc.gov.cn’; ’info@china.org.cn’ (det kan dock hända att de inte fungerar stundtals).

 

 

Dear Sir

 

In 2008 when Beijing hosts the Olympic Games, your country will become the focus of more media attention than it has faced for many years. Obviously you want to present an image of a forward looking and compassionate nation. Any efforts you are making to this effect are however being completely undermined by the handling of the stray dog problem in your cities. Photographs of the barbaric dog massacres in Chinese cities are circulating freely on the internet and cause revulsion and disgust amongst those who see them.

 

I understand that the stray dog population is a cause for concern, and that it poses a threat of rabies. Other countries have however faced this problem in the past and dealt with it successfully without having to resort to employing men to beat dogs to death. Spay and neuter programs where the animals are returned to the streets are a humane and efficient solution. The life of a street dog is not long. Such a program started now would ensure that this problem is prevented from recurring in the future without involving bloodshed or earning international contempt. There are many governments and organisations experienced in these programs who would be very pleased to give you information on how this method could be implemented in China.

 

The Olympic Games present China with a rare opportunity to show the world that it is ready to take its place in the civilised world. To do this, it must show that it can demonstrate compassion by handling problems such as this without resorting to mass slaughter, as it did with the civet cats during the SARS epidemic. The “bamboo curtain” is becoming increasingly transparent and your country’s treatment of its animals is attracting as much attention in the West as its record on human rights.

 

 

Sincerely

 

 

Name / Country

 

 

Detta brev kan med fördel även postas till Ambassaden på följande adress: Kinesiska Ambassaden, Lidovägen 8, 115 25 Stockholm.

 

Vårt övriga arbete i Kina

Animal Protection Network stödjer Kinas ledande organisation som arbetar mot katt- och hundslakt. Pengarna går till AAFs utbildningsprojekt för barn, Professor Paws, samt AAFs program Dr Dog. Vi skänker även regelbundet extragåvor till andra projekt som organisationen genomför. Här följer en uppdatering av några saker som AAF uträttat under 2007:

http://www.animalprotection.se/index.php?id=127

(länken innehåller bilder som kan upplevas som otäcka).

 

Dr Dog

Bilderna är från AAFs Dr Dog program.

Hundhemmet vi stödjer på Phuket i Thailand

Vi har tidigare berättat om hundhemmet i kris som vår samarbetspartners Soi Dog Foundation (SDF) panikbyggde då det kommunala hundhemmet på ön inte ville låta dem driva det längre. Animal Protection Network har donerat 15 000 kr till byggnationen. Dessutom stödjer vi organisationen med 2500 kr i månaden, främst då till steriliseringar av katter och hundar. När kommunen åter själva åter ville ta över driften var detta mycket negativt, då det var vanskött innan Soi Dog tog över det. Hundarna, 400 stycken, kommer nu inte få samma vård eller ingå i ett adoptionsprogram.

 

Genom en akut insamling av pengar fick SDF ihop tillräckligt med kapital för att kunna bygga en egen hundgård, som ska inhysa 200 av hundarna. Soi Dog kommer främst att flytta de äldsta och sjuka hundarna till det nya hundhemmet som just nu håller på att färdigställas. Här är en rapport från vår kontakt John Dalley på SDF:

 

”Jag har väntat med en uppdatering av vårt arbete eftersom vi hade förväntat oss att ha flyttat vid det här laget, men oförutsett regn och uteblivna betongleveranser har försenat arbetet. Vi hoppas dock kunna flytta nästa vecka. Sjukhuset och undervisningscentret står nu färdiga, lagret och vårdavdelningen likaså. Personalhusen och inhägnaderna blir förhoppningsvis färdiga på söndag, men arbetet med karantänavdelningen och valpavdelningen kommer att påbörjas först efter att vi flyttat in med de sjuka hundarna och valparna, som under tiden kommer att få bo i sjukhuset eller i inhägnaderna”.

 

 

Bilden visar hundhemmet under byggnation.