Köttproduktion

Det finns en myt i Asien om katt- och hundkött: köttet blir nyttigare och godare om djuret upplevt mycket adrenalin. För att höja adrenalinhalten i djurets blod torteras därför hundar och katter till döds. Några metoder är att elchockning, slag med slägga i huvudet, levande kokning, knivhugg i nacken, skrevet eller strupen, m.m. Det finns fall där tortyr inte är avsiktlig, men även där är metoderna ofta mycket smärtsamma.

Köttet som konsumeras mest är hundkött, i Kina och Korea, men konsumtion av hundkött förekommer även i mindre skala i Kambodja, Laos, Filippinerna, Myanmar, det forna Sovjetunionen, Thailand, och Vietnam. Kattkött är vanligast i Kina, Korea och Indonesien. Under år 2003 slaktades uppskattningsvis 13-16 miljoner hundar och omkring 4 miljoner katter.

I de flesta länder där man idag äter hundkött har hundkött och hundslakt aldrig varit en del av traditionen. Hundkött är dock en lättproducerad och billig produkt, vilket leder till att producenterna använder ”den gamla kulturen” som ett marknadsföringstrick för att öka försäljning. Animals Asia Foundations direktör för Kinesiska Relationer inom organisationen, Christie Yang Min, menar att bilden av hundar har förändrats i Kina. De börjar ses mer som vänliga och lojala – i vissa fall till och med som ovärderliga familjemedlemmar och en del av samhället. Yang menar att den förändrade bilden av familjen, exempelvis p.g.a. familjeplanering, har gjort att fler vänder sig till hundar för kamratskap och stöd. Detta har resulterat i en ökning av sällskapsdjur med över 150 miljoner hundar i landet – en hund per nio invånare.

Hundslakt är förbjudet i Honk Kong, Sydkorea, Filippinerna, och Taiwan. Animal Kingdom Foundation (AKF) i Filippinerna är en av APNs samarbetspartners vad gäller hund-och kattprojekt. De var med och påverkade lagstiftningen kring hundslakt i landet och har därmed bidragit till att reducera antalet slaktade hundar på Filippinerna från 1 miljon till 100 000.

Internationell hjälp till djurrättsorganisationerna i Asien är vital för att kräva att lagstiftningar införs och att de efterlevs.