Mars 2010

Medlemsbrev mars 2010

Kära medlem. Stort tack för ditt viktiga stöd, som hjälper till att rädda liv på djur i Asien. Särskilt nu i ekonomiska kristider behöver våra vänner i Asien vårt stöd mer än någonsin. Dels har flera fått mindre bidrag, dels har valutan sjunkit i flera länder. Glädjande för oss är att vi har kunnat öka våra bidrag lite grann till och med. I snitt kunde vi under 2009 ge 50 000 kr i månaden, oavkortat till djuren i Asien. Läs nedan en exakt redovisning i vår verksamhetsberättelse för 2009.

 

Eftersom alla inom APN jobbar helt ideellt och eftersom vi inte har några kostnader för lokaler, personal, styrelsearvoden eller liknande går så gott som alla pengar vi får in oavkortat till våra partners i Asien. Våra vänner gör ett helt otroligt arbete för djuren på plats, utan internationellt stöd hade de inte kunnat bedriva sin verksamhet.

 

Utöver att hjälpa ekonomiskt i Asien kommer vi även att fortsätta att lobba på politiker, både i Sverige och EU. Det är flera länder i Asien som har genomfört lagar som gynnar djuren i samband med att de fått internationell uppmärksamhet, exempelvis Filippinerna som förbjöd hundköttätande när de fick internationella medier mot sig i samband med OS. Vi kommer att fortsätta skriva debattartiklar, vi kommer att uppvakta politiker och ambassader. Det känns väldigt kul att vi nu har en politisk ansvarig, Emma, som arbetar stenhårt mot denna sektor.

 

I Kina händer det faktiskt saker i rätt riktning just nu. Regeringen diskuterar faktiskt att förbjuda konsumtion av katt- och hundkött. Detta vore givetvis en stor seger för vår partner AAF, som genom sitt program “Friends or Food” har lobbat för detta i många år. Men vi är inte där än. I dagsläget gäller lagen olika för olika provinser. Och debatten i Kina är polariserad. Många menar att vissa arter inte ska skyddas framför andra. Andra menar att Kina behöver ett fungerande djurskydd och att grymheter som konsumtion av katt och hund ska upphöra. En utveckling av en djurskyddslag i Kina har dock en lång väg att gå innan den kan realiseras i praktiken. Det kan ta flera år innan den kan träda i kraft. Men att frågan över huvud taget diskuteras i Kina kan ses som en stor seger.

 

Nedan kan du läsa en rapport från några av de organisationer som vi stödjer i Asien, för att se hur dina pengar har använts.

 

Tack igen för ditt stöd.

 

Anna Almberg, ordförande, Animal Protection Network

 

 

 

 

APNs verksamhetsberättelse för 2009

Trots ekonomiska kristider var 2009 ett bra år för Animal Protection Network. Vi förlorade ett antal medlemmar dock, men vi fick ändå in lika mycket medel, de som är medlemmar skänker något högre belopp i genomsnitt detta år. I snitt fick vi in 50 000 kronor i månaden – pengar som kunde gå så gott som oavkortat till djuren i Asien. Det är vi mycket stolta och glada över.

 

Under 2009 höjde Animal Protection Network upp månadsbidraget till gallbjörnarna i Kina med 3000 kr i månaden, från 5000 kr till 8000 kr. Animal Protection Network har dessutom fått en ”egen björn” att sponsra på AAF i Kina; Bamse. Vi kunde även skänka 40 000 kr till AKF i Filippinerna i samband med naturkatastrofen som inträffade där och vi kunde hjälpa Soi Dogs på Phuket i Thailand med 40 000 kr, till att köpa loss mark till sitt hundhem.

 

Animal Protection Network genomförde dessutom ett väldigt uppskattat och fullsatt seminarium i Riksdagen för att upplysa om gallbjörnsproduktionen i Kina. Vi fick även in en debattartikel i Aftonbladet om denna grymma industri.

 

Vi fick in 650 343 kr i bidrag från våra medlemmar och enskilda donationer under år 2009. Under 2009 skänkte Animal Protection Network 603 115 kr till Asien. (Under 2008 skänkte Animal Protection Network 592 000 kr till Asien). Anledningen att vi gav ut 50 000 mindre till Asien än vad vi fick in, är att vi alltid försöker ha ca 50 000 kr på vårt konto, så att vi om någon av våra partners råkar ut för något oförutsett, kan vi snabbt ge dem katastrofhjälp, såsom vi i år gjorde med AKF i samband med orkanen i Filippinerna.

 

 

Vi har under 2009 skänkt följande summor till våra olika partners i Asien;

AKF Filippinerna; 221 682 kronor

AAF Kina (hund – kattprojekt); 27 776 kronor

AAF Kina (gallbjörnprojektet); 146 923 kronor

Soi Dog i Thailand; 91 962 kronor

Claire i Thailand; 15 927 kr (inkl en privat insamlare till Clare)

HIS Indien; 64 750 kronor

DRCS, Thailand; 10 786 kronor

Thailand – SomSi; 11 677 kronor

Taiwan; 6 304 kronor

Korea; 5 328 kronor

 

Verksamhetsberättelse för 2009 i sin helhet

Animal_Protection_Network_verksamhetsber_ttelse_2009.pdfHär kan du ta del av APNs verksamhetsberättelse för 2009 i sin helhet.

APN besökte Kinas ambassad med tre riksdagsledamöter

I höstas arrangerade APN ett seminarium i riksdagen tillsammans med riksdagens djurskyddsforum och riksdagsledamöterna Helena Leander, mp och Birgitta Ohlsson, fp (vår nuvarande EU-minister!) som värdar. Seminariet blev mycket lyckad och båda riskdagsledamöterna var tagna över hur björnar utnyttjas i gallindustrin i Kina. Helena Leander tog på sig uppgiften att aktivt arbeta vidare med frågan och som första delmål få till stånd ett besök på den Kinesiska ambassaden med ytterligare riksdagsledamöter samt representant från APN.

 

Efter åtskilliga mail och skrivna brev fick Helena Leander nyligen (3/3) en tid för besök på Kinesiska ambassaden för att träffa ambassadrådet Wang Jianzhou med assistent för att diskutera månbjörnarnas situation. Förutom Helena Leander var även riksdagsledamöterna Marietta de Pourbaix-Lundin, m, Tina Ehn, mp samt Emma Larsson, politisk ansvarig inom APN med.

 

Ambassadrådet, Wang Jianzhou, inledde med att säga att det är av stor nytta detta möte äger rum eftersom det kommer hjälpa oss att skapa tillit och förståelse för varandra. Ambassadrådet berättade att han tagit frågan på största allvar och skrivit till ansvarig myndighet i Kina för att få den senaste informationen rörande björnar i gallfarmer. Ambassadrådet hade fått ett flera sidor långt svar som han läste upp för oss.

 

Svaret gick i korthet ut på att galla från björnar är en väldigt viktig medicin i Kina och att det inte finns någon ersättning för detta. Sedan 1998 får inga nya björnfarmar byggas i Kina. I de farmer som finns kvar har man höga krav på god hygien och björnarna tappas på galla på ett modernt vis utan smärta för björnarna. Om vi får reda på att det finns illegala farmer i Kina så välkomnade ambassadrådet oss att meddela honom detta så myndigheterna i Kina kan utreda dessa farmer.

 

Helena Leander undrade om ambassadrådet kunde förklara för oss hur man lyckas tappa björnar på galla utan smärta för björnarna, för enligt de uppgifter vi tagit del av så är detta helt omöjligt. Ambassadrådet kunde inte besvara denna fråga utan hänvisade till experter. Om vi har ett uppföljningsmöte längre fram så föreslog ambassadrådet att en expert på björnar i farmer kan närvara för att förklara dessa tekniska detaljer.

 

Emma från APN citerade flera studier både från medicinska professorer i Kina samt i USA att det existerar flera effektiva alternativ till björngalla, från exempelvis mer än 50 örter och att den aktiva ingrediensen i björngalla kan framställas syntetsikt. Dessa studier har visat att örter samt syntetiska alternativ till och med är effektivare än galla från björnar för de sjukdomstillstånd som björngalla traditionellt används för i Kina. Detta kände inte ambassadrådet till men blev mycket intresserad och sade att det är viktigt att dessa resultat publiceras i Kina och blir sprida så att allmänheten kan förändra sitt beteende. Han ville även veta mer om dessa forskningsstudier så Emma från APN lovade att skicka honom studierna i sin helhet.

 

Marietta de Pourbaix-Lundin påtalade att hon och övriga riksdagsledamöter som närvarade vid mötet och APN inte är nöjda att björnfarmerna enbart förbättrar sin hygien och metoder att extrahera gallan utan vårt mål är att få ett totalstopp på farmerna. Ambassadrådet sade att vi måste ge Kina och det kinesiska folket mer tid, det hela kommer att ske steg för steg. Marietta föreslog att vi skulle ha ett nytt möte om cirka ett halvår för att se vad som hänt i frågan. För vi kommer att hålla fast vid denna fråga, påtalade Marietta. Ambassadrådet välkomnade ett nytt möte och lade till att Kina är alltid intresserade att träffa riksdagsledamöter i fler frågor för att höra lyssna på våra åsikter.

 

Emma Larsson, politisk ansvarig i APN (som håller med Marietta; vi kommer hålla fast vid denna fråga tills alla björnfarmer är stängda!)

 

 

Personerna på bilder är från vänster: Emma Larsson, APN, Marietta de Pourbaix-Lundin, m, Wang Jianzhou ambassadråd, Helena Leander, mp, Tina Ehn, mp

Animal Kingdom Foundation i Filippinerna

Här följer en redovisning på två tillslag som AKF har gjort under de senaste månaderna:

Tillslag mot en olaglig hundköttsrestaurant

På initiativ av Animal Kingdom Foundation gjordes den 25 november kl. 15.00 ett tillslag mot Comiles 2, den största hundköttsrestaurangen i Baguio City, Filippinerna.

 

 

 

- Ingen har under alla dessa år velat eller vågat ge sig på hundköttsrestaurangerna i Baguio, berättar Suzanne Llanera, administrativ chef för AKF i ett brev till grundaren av AKF. Men nu beslöt vi oss för att ta risken och göra ett tillslag mot en välkänd Baguio-restaurang för att testa anti-rabies-lagen och försöka få den att fungera.

 

 

Suzanne övervakade hela tillslaget från Manila, och det genomfördes på platsen av Luis, Greg och chauffören Ronald. Ett nyhetsteam från Channel 7 var också med och bevakade det hela. Poliskommissarie Rodrigueza för Cordillera-regionen med bas i Baguio City var även han införstådd och deltog i planeringen.

 

 

En medlem i TV-teamet, en polisanställd från orten och Greg utgav sig för att vara gäster på restaurangen, eftersom de inte hade någon formell fullmakt för husrannsakan. Personalen serverade dem bitar av kokt hundkött. De s.k. matgästerna bad direkt om notan och agerade som om de skulle äta rätterna. När Greg lämnade över de märkta pengarna spelade TV-teamet in transaktionen med hjälp av en liten oansenlig kamera. Medan allt detta hände stod Ronald och Luis utposterade på bestämda platser, varifrån de nu agerade genom att samla ihop personalen, fem personer inklusive föreståndaren, ägarens mor, i restaurangköket. Där informerades de, storögda av förvåning, om vad som just hänt av poliskommissarie Rodrigueza.

 

 

Personalen fördes till polisstationen, och snart infann sig deras advokater, och mängder av släktingar till de gripna strömmade till. Insamling av vittnesmål, intervjuer samt överlämnande av hundköttsrätterna följde, varefter de gripna på anmodan av advokaten fördes till sjukhus för medicinsk undersökning. De återvände inte till polisstationen förrän strax före midnatt, eftersom föreståndaren måste få vård på grund av högt blodtryck.

 

 

- Tidigt på morgonen den 26 november, skriver Suzanne i sitt brev, rådde jag pojkarna att träffa min svärfar, domaren Caguioa, för att diskutera fallet med honom och be om råd. Min svärfar har varit domare i Baguio i nästan 20 år och vet hur systemet fungerar där. Dessutom har han ett gott förhållande till en del andra domare och åklagare i staden.

 

 

Risken fanns att åklagaren, som var från trakten, skulle få det inlämnade åtalet mot restaurangägaren och de anställda avskrivet. Dessa hade en hel grupp advokater med sig, och för att ge fallet en sportslig chans och för att stödja pojkarna rekommenderade domare Caguioa en lokal advokat, Patrick Villanueva att tjänstgöra som juridisk rådgivare åt pojkarna.

 

 

Ett inofficiellt samtal mellan åklagaren och Villanueva ledde till att åklagaren veknade något. Hans argument för att avskriva fallet hade varit, att anti-rabieslagen inte kunde gälla KOKT hundkött, eftersom KOKT kött inte kunde innehålla rabiesviruset. Dessutom baseras straffet på antalet hundar som tillretts i restaurangen, och i det här fallet kunde man bara visa upp avhuggna köttbitar.

 

 

Samtalen med Villanueva fick nu till följd att fallet lades fram för domstolen och ledde till framgång under processens gång.

 

 

- Utan en lokal advokat hade vårt tillslag varit förgäves, och vårt fall hade bara avfärdats rakt av, avslutar Suzanne. Eftersom det här tillslaget mot en restaurang i Baguio är det första i sitt slag så blir resultatet förstås prejudicerande. Hela processen visar, att hundköttsrestaurangerna i Baguio trots allt inte är oövervinnerliga.

 

79 kilo hundkadaver konfiskerade

Metro, Manila, den 29 januari 2010

När den filippinska nationella polisstationen (PNP) i Pozzurobio, Pangasinan genomförde en kontroll den 23 januari anhöll de den 19-årige Arsenio Cabinta från La Trinidad, Benguet, en grannstad till Baguio City, som också är en av de viktigaste hundköttsmarknaderna i landet.

Suzanne Llanera, styrelseordförande för Animal Kingdom Foundation, den stiftelse som anordnar kampanjer mot handel med hundkött i landet, sände forskaren Greg Salido-Quimpo för att assistera polisen i arbetet med att dra hundhandlaren inför domstol. Det visade sig att Pozorrubio-polisen i sitt handlande grundat sig på AKF:s kampanjaffisch, som skapats i samarbete med polishögkvarterets direktorat för Operation Camp Crame och satts upp på polisstationens vägg. AKF håller vidare på att undersöka möjligheten av att lämna in 79 anklagelsepunkter för överträdelse av djurskyddslagen (RA8485) mot den anklagade.

Den mer formella anti-rabieslagen åberopades mot hundhandlaren. För de 79 hundkadavren som hämtades in från Arsenio Cabinta ska han åläggas att betala ett bötesbelopp på 5000 Php per hund. Det uppskattade kommersiella värdet på köttet är mer än 4000 US dollar.

Kampanjaffischen, som syftade till att upplysa allmänheten om de existerande djurskyddslagarna och faran av att äta hundkött, utvecklades av PNP camp Crame i samverkan med AKF och distribuerades över hela landet av PNP:s verksamhetsgrupp via ett PM. Det spreds i februari 2009.

Bild 1. Pozurrubios polischef Domingo Sriano förklarar hur kampanjaffischen bidrog till att respekten för lagen mot hundköttshandlaren upprätthölls.

Bild 2. PNP:s och AKF:s kampanjaffisch sjösattes i februari 2009.

Bild 3. 79 hundkadaver konfiskerade.

APN skrev en debattartikel i Aftonbladet mot gallbjörnsproduktion i Kina

Läs artikeln här: http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/varlden/article6313606.ab

 

Uppdatering från DRCS

Här kommer några rader från Brigitte på Dog Rescue Center Samui i Thailand:

 

Januari 2010

När vi kom tillbaka ifrån Tyskland, var vi glada att se att våra fantastiska volontärer, hjälpare, vår föreståndare och såklart Allison, som hade stannat i huset i Chaweng hade allt under kontroll.

 

Den 6 och 7 februari kommer TSPCA (Thai Society for the Prevention of Cruelty to Animals) ”Thai Förening för förhindring av djurmisshandel” ännu en gång att hålla en konferens med huvudmålet att äntligen inrätta några skyddslagar för alla illabehandlade djur överallt i Thailand. Vår president Khun Theerasud Chaichalremwong, (bilden till vänster) och vår föreståndare Khun Wit Daengprapai kommer att delta i konferensen i Chonburi. Hittills finns det tyvärr inga officiella djurskyddslagar i Thailand och jag tror att vi alla håller med om att det vore på tiden att det ändras!

 

Operationslista December 2009:

Hund (tik)99 , Hund (hane)12,Katt (kille)3, Katt (tik)24, Andra 4 totalt 142

 

Tack så mycket för all din hjälp. Vi hoppas vi kan räkna med ditt fortsatta stöd så att vi kan göra flera framsteg i framtiden. Vi tror att våra insatser att göra Koh Samui mer djurvänligt har gjort att det är en gladare och säkrare plats för turisterna, som är väldigt tacksamma för detta. Våra fyrbenta vänner är förstås också väldigt tacksamma för ditt bidrag!

 

Med vänliga hälsningar, Birgitte, DRCS

 

 

En hälsning från en av DRCS hundar

Hej, Jag heter Aliana och det här är min berättelse:

 

Jag var bara 10 veckor gammal när jag fick skabb och jag tappade hela min päls. Min ägare tyckte inte om hur jag såg ut så han tog mig till templet. Han sa att jag skulle bli väl omhändertagen där och jag antar att jag var det men ingen älskade mig. Jag blev upplockad av en underbar turist som tog mig hit till underbara Dog Rescue Center Samui.

 

 

Veterinären (Dr. Sith) gav mig omedelbart några mediciner som gjorde att jag mådde mycket bättre. Jag blev bortskämd, klappad och fick mycket att äta och dricka. Efter det kom badet! Jag kände mig mycket bättre efter badet men säg inget till dem, då kanske de gör om det! Under tiden jag bodde på hundhemmet, hittade jag en sponsor (att sponsra ett djur kostar 15 Euro/ månad, för mer detaljer se vår hemsida). Jag hoppas att jag till nästa nyhetsbrev har hela min päls tillbaka och är söt!

/Aliana, Kho Samui, Thailand

 

Hälsning från Clare på Phuket

Här är en hälsning som Clare har skickat från Phuket i Thailand. Vi stöder Clare med 500 kr i månaden. Hon har precis fått en hemsida, läs mer om Clare här: http://phuketdogs.wordpress.com/.

Hej!

 

Extra pengarna var välkomna, normalt sett brukar donationerna i januari vara stora men inte i år, så pengarna var välbehövliga. Jag kan inte förstå hur det skulle vara att leva med minus grader, jag är varm hela tiden. Någon sa till mig att både Spanien och Italien lider också av kylan, de trodde inte att det kunde bli 10-15 grader kallt där.

 

Vad beträffar hundarna, har jag många sjuka djur för tillfället så jag åker fram och tillbaka till PAWS ungefär 4 gånger i veckan. Nu har de äntligen fått en ny chaufför så veterinären, Uoi, säger att hon kan komma och besöka mina hundar nästa vecka. Jag har förlorat en hund så härlångt detta år, hon hade ett svårt fall av valpsjuka och dog den dagen jag var tvungen att förnya mitt visum. Det är en till sjuk hund med samma problem i samma område, jag misstänker att hon också kommer dö. Det är tyvärr vad som händer när inte veterinärerna kan komma och ge dem vaccinationer och jag kan inte ta 70 djur till PAWS.

 

Många nya hundar har visat sig runt mitt matområde. Jag misstänker att dem har blivit dumpade eftersom så många har halsband. Ibland blir jag överväldigad för att dem är så många och jag kan inte ta hand om dem alla.

 

Ibland tänker jag att det är bara ni, APN, Inan och Nina från Tyskland som stöder mig!

 

Nåväl, måste gå och ge hundarna medicin.

 

Med vänliga hälsningar från oss i Phuket

 

Clare och hundarna

APN arrangerar seminarium i EU-parlamentet om gallbjörnarnas situation i Kina

I höstas arrangerade APN ett seminarium i riksdagen tillsammans med riksdagens djurskyddsforum. Seminariet blev mycket lyckad och medverkande riksdagsledamöter samt EU-parlamentariker rekommenderade oss att genomföra ett liknande seminarium i EU-parlamentet. APN tog fasta på detta och är i färd att arrangera ett seminarium i just EU-parlamentet. Vi har fått positivt besked från tre svenska EU-parlamentariker att medverka vid seminariet, EvaBritt Svensson, v, Carl Schylter, mp och Marita Ulvskog, s. Planen är att seminariet skall ske någon gång i oktober månad i Bryssel. Vi samarbetar nära med Animal Asia och tanken är att ordföranden för Animal Asia, Jill Robinsson skall vara huvudtalare vid seminariet. Vi kommer löpande under våren/sommaren hålla er uppdaterade om hur arbetet med seminariet fortskrider. För det vore givetvis roligt om Ni som medlemmar kunde komma till Bryssel för seminariet och denna för APN samt björnarna viktiga händelse!

Emma Larsson, politisk ansvarig i APN håller i arbetet kring seminariet. Är du intresserad av att hjälpa till i någon from kring förberedelserna av seminariet, kontakta emma@animalprotection.se.

Inslag från vår monter på mässan Hund 2009

Här är en kort intervju med APNs Milla och Tessa, från vår monter på Hund 2009:

http://www.hundsmart.com/se/hundar/hundsmart/film/11620/398/1/

 

Intervju med en av djurvännerna i Riksdagen

Helena Leander, mp, är sammankallande i Riksdagens djurskyddsforum och har engagerat sig i månbjörnarnas situation i gallfarmer i Kina. Helena Leander var värd när APN tillsammans med riskdagens djurskyddsforum arrangerade seminariet i höstas i riksdagen angående gallbjörnar. Hon besökte också nyligen tillsammans med två andra riksdagsledamöter och APN Kinas ambassad för att diskutera frågan om gallfarmer, något som går att läsa om i medlemsbrevet. I detta medlemsbrev står Helena Leander i fokus för APN:s intervjuserie med personer som engagerar sig för djurens situation i Asien.

1. Ser du dig själv som en person vilken tycker att det är viktigt att förespråka djurs rättigheter, i Sverige och i övriga världen? Varför?

För mig som politiker är det viktigt att inte bara lyssna till dem som skriker högst utan också föra en politik för dem som inte själva har en röst – som djuren. Jag ser också att djuren – troligtvis just därför att de saknar rösträtt – många gånger utsätts för ett lidande som i omfattning och systematik saknar motstycke.

 

2. Vad tycker du om situationen för svartbjörnarna som utnyttjas inom gallindustrin i Kina?

Den är hemsk. Att hållas instängd i en minimal bur, utan någon som helst möjlighet till naturligt beteende, och därtill utsatt för mer eller mindre ständig smärta från själva gallutvinningen och eventuella komplikationer borde ingen kännande varelse få utsättas för.

 

3. Hur ser du på Kinas exploatering av djur och människor i stort?

Tyvärr är både djurs och människors rättigheter eftersatta i Kina, men det faktum att även mänskliga rättigheter kränks är knappast någon anledning att inte engagera sig för djuren. Givetvis ska vi engagera oss för både och!

 

4. Gallbjörnsfarmande är lagligt i Kina. Vad anser du om att Animals Asia Foundation, som APN stödjer med ekonomiska resurser, köper loss björnar från farmer i samarbete med Kinesiska staten, och att farmarna samtidigt fråntas sin gallbjörnslicens, och då även får resurser till att starta en ny mer etisk verksamhet att försörja sig inom?

Det är väldigt positivt och visar att en nedläggning av farmerna kan vara till glädje för alla inblandade. Björnarnas öde ska dock inte vara beroende av att ideella krafter lyckas skrapa ihop tillräckliga medel för att köpa loss björnarna, utan ett förbud mot farmningen är nödvändigt.

 

5. Anser du att den svenska riksdagen eller regeringen skulle kunna göra något för att påverka Kina till att göra gallbjörnsfarmande olagligt? I så fall vad?

Påtryckningsarbete mot Kina är alltid en delikat balansgång. Givetvis vill vi visa att vi inte accepterar att djur behandlas illa, samtidigt som vi inte vill riskera att den kinesiska regeringen för att inte visa sig svag gentemot “västerländsk påverkan” blir mer negativa till att avveckla farmerna. Jag tror dock att det är både möjligt och nödvändigt med ett påverkansarbete i positiv anda, där vi med respekt och förståelse för kinesisk traditionell medicin, ekonomiska förutsättningar osv visar på verkningsfulla djurfria alternativ till björngalla, positiva erfarenheter från den svenska djurskyddslagstiftningen, Animals Asias lyckade arbete osv.

 

6. Anser du att EU skulle kunna göra något för att påverka Kina till att göra gallbjörnsfarmande olagligt? I så fall vad?

Se ovan.

7. Tycker du att insamlandet av namnlistor mot gallbjörnsfarmande som lämnas till Kinesiska Ambassaden i Stockholm kan ha en effekt på problemet på plats i Kina? Eller är det meningslöst att samla in namn? I så fall, varför?

Jag tror inte att det är meningslöst. Någonstans är Sverige trots allt en handelspartner, så om svenska konsumenter har en alltför negativ bild av Kina riskerar det att påverka handeln. Som ovan tror jag dock att det är viktigt hur protesterna utformas.

 

8. Vad tror du att man som privatperson kan göra för att hjälpa gallbjörnarna i Kina på bästa sätt, och få slut på den kommersiella verksamheten där?

Skriv till den kinesiska ambassaden, sprid information om verksamheten och fortsätt stödja APN. Glöm inte heller att rösta på ett parti i höst som prioriterar djurens rättigheter. :)

 

9. Tror du att vi går mot en framtid där djuren kommer att få ökade rättigheter, eller kommer de att exploateras i högre grad inom de kommande decennierna?

Jag skulle inte kunna sova på nätterna om jag inte trodde att vi gick mot ökade rättigheter för djuren. Förnuftsmässigt går det omöjligt att försvara det lidande vi utsätter djur för idag, så jag vill tro att djurförtrycket inom tid kommer att upphöra på samma sätt som våra föregångare en gång avskaffade det orättfärdiga slaveriet.

Påminnelse om årsmedlemsskap

Kära medlem, du som betalat 300kr för ett års medlemsskap – glöm ej att förnya medlemsskapet genom att betala in samma belopp igen när det har gått ett år. Kommer du inte ihåg när du blev medlem kontakta monica@animalprotection.se, så kollar hon upp det åt dig.