Om Animal Protection Network
Varför har ni inte 90-konto?
Animal Protection Network har som mål att ha 90-konto år 2012.
Idag finns det i Sverige ca 200 000 organisationer. 350 av dem har ett 90-konto. Det är främst de stora och väletablerade med anställd personal som har 90-konto.
Att ha 90-konto innebär en stor kostnad. Det krävs en stor administration och bland annat behöver organisationen en fysisk adress. I dagsläget har vi ingen fast lokal och alla arbetar ideellt. Dessutom innebär 90-konto stora utgifter, dels en fast avgift varje år, dels en procent av alla intäkter.
Vi vill att alla de pengar som vi får in ska kunna gå oavkortat till Asien. Animal Protection Network har valt att för tillfället inte söka 90-konto. Vår ambition är att göra det framöver då vi får en större medlemsskara och på det sättet möjlighet att anställa en person som kan ansvara för den administration som krävs för att kunna ha ett 90-konto. APN uppfyller kravet, som gäller för de organisationer som har 90-konto, att minst 80% av intäkterna ska gå direkt till verksamheten.
Vad har Animal Protection Network för mål?
APN arbetar för att avskaffa slakten och den värsta formen av djurplågeri av katter och hundar i Asien. I flera länder i Asien torterar man avsiktligen hundar och katter i tron att kött med hög adrenalinhalt blir nyttigare, potenshöjande och mer smakrikt. Det händer också att de flås levande för att bli päls. Varje dag slaktas omkring 40.000 hundar i Asien. APN arbetar även för att den asiatiska svartbjörnen ska sluta exploateras inom gallindustrin.
Vad gör Animal Protection Network?
• Vi samlar in pengar till lokala samarbetspartners i Asien för att stödja konkreta, mätbara projekt mot slakt av hundar och katter och gallbjörnsfarmande. Just nu har vi samarbetspartners i Indien, Taiwan, Kina, Sydkorea, Thailand och Filippinerna.
• På sikt vill vi stärka djurskyddslagen i flera länder i Asien, och i förlängningen även i andra länder.
• Vi arbetar även med utbildning av lokalbefolkning.
• Vi hjälper enskilda djur, tex att rädda dem från illegala slakterier och att stoppa massförgiftning av hundar med hjälp av alternativ som kastreringsprogram. Eller arbeta med program som förbjuder gallbjörnsfarmer och som driver rehabilitering av fd gallbjörnar.
• I Sverige och EU arbetar vi med namninsamlingar mot ambassader och politiker.
Vilka projekt stödjer ni?
Vi strävar att arbeta på tre olika plan, 1) politisk påverkan, 2) information och utbildning, samt 3) hjälp till enskilda djur.
1. Vi stödjer lokala djurskyddsorganisationer med erfarenhet av politisk påverkan och lobbying i Asien. Det politiska arbetet går ofta hand i hand med arbetet ute på fältet. Det kan vara genom informationskampanjer, genom att dokumentera och avslöja djurplågeri på marknader och vid slakt eller genom att informera om vikten av att kastrera eller sterilisera sin hund eller katt. Att minska antalet hemlösa djur är ett viktigt steg för att höja hundars och katters status.
I Sverige vill vi sätta press på politikerna för att få till stånd ett importförbud av katt- och hundpäls. Vi har också kampanjer där vi vädjar till folk att kontakta ambassaderna för olika länder.
2. Vi stödjer även projekt som arbetar med information och utbildning till bl.a. skolklasser samt exempelvis personer som informerar på gator och torg till allmänheten i Asien. Vi tror att det krävs kunskap bland människor om missförhållandena för att långsiktigt komma åt problemet. För att människor ska vilja sluta äta hundkött krävs det att de förstår att det inte är nyttigare för att djuren plågas innan.
3. Vi stödjer även djurcenter i Asien som arbetar med att rädda enskilda individer, katter och hundar som på något vis fallit offer för djurplågeri eller som räddats undan slakt samt gallbjörnar som fritagits från gallfarmer.
Hur vet ni att pengarna kommer fram?
Vi kräver som motprestation att våra samarbetspartners återrapporterar hur de har använt pengarna. Och vi har en mycket god och nära relation med dem – vi litar på dem till 100%. Flertalet av våra partners har vi besökt på plats.
Går det mycket pengar till administration?
Nej, alla de stora administrationskostnaderna som lön och kontor har vi inte. Vi har en extremt slimmad organisation, baserad på att vi har människor som arbetar ideellt. Detta för att vi ska utnyttja pengarna på bästa möjliga sätt. Ingen lön tas ut, inte heller arvode till styrelse eller liknande. Vi kommer inte heller att ha något kontor, utan alla arbetar hemifrån. All marknadsförings-, PR- och webbhjälp har vi fått gratis som pro bono-uppdrag.
Hur stor del av intäkterna går till arbetet med att rädda djuren?
För närvarande går nästan 100%, minus en mindre summa pengar som går till markandsföring på mässor.
Hur garanteras givaren att pengarna verkligen går till att rädda djuren?
Vi har mycket goda relationer med våra samarbetspartners och litar på dem till hundra procent. Dessutom kommer vi i största möjliga utsträckning att jobba med mätbara projekt så att det enkelt ska gå att se vart pengarna går. Vår administration kommer att vara slimmad till max. När vi t.ex. stödjer ett kastreringsprojekt får vi veta exakt vilka operationer som gjorts. Om det är en katt eller hund, hona eller hane, vilken dag och vilken typ av operation som gjorts.
Varför ska man stödja Animal Protection Network?
Tycker du att det är fel att hundar och katter torteras innan de brutalt dödas för sitt kött och sin päls skull, eller tycker du att gallbjörnsfarmande borde upphöra genast, är det en bra start.
Det kostar exempelvis 90 kronor att sterilisera en hund i Thailand och 90 kronor att rädda en hund från ett illegalt slakteri i Filippinerna. För en ganska liten summa kan du göra väldigt stor skillnad.
Varje år slaktas ca 13-16 miljoner hundar och 4 miljoner katter i Asien. Tiotusentals björnas utnyttjas inom gallindustrin. För de djur som utsätts för tortyr är varje minut en minut av smärta. De behöver räddas redan idag.
Djurskyddsorganisationerna i Asien kan inte själva samla in pengar till sin viktiga verksamhet. Det är beroende av djurvänner i länder som Sverige för att kunna arbeta mot tortyr, djurplågeri och slakt.
Om situationen i Asien
Hur många katter och hundar dödas varje år för sin päls skull?
Under 2004 slaktades mellan 13-16 miljoner hundar och ca 4 miljoner katter i hela Asien. (Siffrorna är uppskattade av organisationen Animal People.) I Sydkorea slaktas över 2 miljoner hundar. Djurskyddsorganisationerna i Sydkorea beräknar att ca 30 % av dem är stulna husdjur. Det är vanligt att hundarna som väntar på slakt har ett halsband på sig. Det är svårt att säga hur många som slaktas för pälsen och hur många som slaktas för kött. Många gånger tar man vara på både päls och kött.
På vilket sätt slaktar de ”inhumant”?
Många plågas långsamt till döds då man tror att köttet blir nyttigare och smakar godare, eller att adrenalinhalten gör köttet potenshöjande. Exempel på tortyr är koka katter levande, knivhugg i buken, genom att hänga djuren och slå dem och vrida benen ur led.
När de ska bli päls klubbas de ofta ihjäl och det händer till och med att de flås levande. Man vill inte skjuta dem, skära halsen av dem, eller på annat vis skada pälsen.
Vilka länder ägnar sig åt slakt av hund och katt?
Hundkött äts i stora mängder i Kina och Sydkorea, och i mindre skala i delar av Kambodja, Laos, Filippinerna, Myanmar, de Asiatiska delarna av forna Sovjetunionen, Thailand och Vietnam. I många av dessa länder är hundslakt bara ett par generationer gammal. Katter äts i Kina, Sydkorea och delar av Indonesien.
Päls av katt och hund produceras främst i Kina, men även i andra delar av Asien.
Vilka länder har en lag som förbjuder slakt av hund och katt?
Det är förbjudet att äta hund i Hong Kong, Sydkorea och Filippinerna, och förbjöds i Taiwan 2001. Dock efterföljs inte lagarna. Därför är utbildning, information och politiska påtryckningar är så viktigt både där och på ambassaderna i Sverige.
Fakta om katt- och hundpäls
Vilka länder har importförbud av kött och päls av hundar och katter?
USA och Australien har ett importförbud.
Importförbud gäller inom EU sedan den 31 januari 2008.
Tidigare hade flera länder inom EU ett nationellt förbud. Dock inte Sverige, utan vi har hela tiden väntat på ett EU-förbud. Det är givetvis svårt att säga hur mycket lagen kommer att påverka. Med all sannolikhet kommer katt- och hundpäls fortfarande att importeras illegalt, med annan ursprungsmärkning på skinnet eller pälsen än just hund eller katt. Dessutom är import av katt- och hundskinn för eget bruk fortfarande laglig. APN vill särskilt varna för att köpa piratkopierade Canadia Goose-jackor i Kina. Pälskragen på dem är nästan uteslutande gjord av hundpäls.
Frågor om dubbelmoral och etik
Hur vet du att om du bär skor av skinn från en ko, att den inte har misshandlats lika mycket som en eventuell hund. Är det i så fall inte lika illa?
Jo det är det naturligtvis. All slakt är illa. Nu har APN valt att jobba med katter, hundar och björnar, eftersom det finns ett flertal bra program i Asien att stödja där vi verkligen kan vara med och göra skillnad.
Är det bara björnar, hundar och katter som era sympatier räcker till?
All slakt är lika illa, allt dödande är lika illa. Hundar och katter är inte värda mer än kor, grisar eller minkar. APN har valt att fokusera på ett område, katter och hundar i Asien, samt gallbjörnar för att kunna göra reell skillnad någon stans. Vi är praktiker och anser att alla kan inte göra allt men alla kan göra något. Vi jobbar för att hjälpa dessa djur som explateras i samband med gall-, päls- och kötthandel i Asien. Och vi vågar säga att vi gör skillnad för dessa djur som torteras och slaktas. Vi är glada att det finns andra föreningar som jobbar för andra djur, som slaktas, utrotas, exploateras och plågas på andra sätt, både i Sverige och i övriga världen.
Är husdjuren katter och hundar viktigare än andra djur?
Nej, det är de inte. Inget djur ska behöva fara illa. Men produktionen av päls och kött från katt och hund är väldigt grym och i många länder olaglig. Djur flås levande, de kan leva i 10 minuter efter de har flåtts levande. Och i t ex Sydkorea så torteras hundarna medvetet och grymt innan de blir en kötträtt.
Dessutom, vi har en gång domesticerat våra husdjur. Därför har vi ett ansvar för att de ska kunna få leva ett värdigt liv. Tyvärr skulle vi inte komma någonstans om vi skulle kräva en djurskyddslag som skyddar alla djur. Men genom att arbeta för en djurskyddslag som skyddar de djur som vi lever närmast; hundar och katter, så kan vi få folk att börja tänka på djurskydd. Detta måste vara ett första steg för att senare kunna genomföra en djurskyddslag som skyddar alla djur.
Är de herrelösa hundarna och katterna som springer lösa egentligen inte bara till besvär, dvs. gör man inte både djuren och människorna en tjänst genom att ta bort dem från gatorna?
Det är synd att det finns hundar och katter som ingen bryr sig om, men att därifrån ta steget och tortera djuren innan de dödas är oförsvarligt. Våra samarbetspartners försöker visa på andra sätt att hantera problemet med hemlösa djur. Att kastrera eller sterilisera sin hund eller katt är det bästa sättet att förhindra fler hemlösa djur i framtiden.
Är det inte väl moraliserande att lägga sig i vad man gör i andra kulturer – vi tar ju död på våra kräftor på ett kanske inte alltid så föredömligt sätt?
Det är ju inte bara vi som anser att tortyr är oacceptabelt, den uppfattningen har även våra lokala samarbetspartners som lever i samma kultur som dem som utför tortyren. Det finns många djurvänner även i Asien. De familjer som får sin hund stulen kan bara föreställa sig det öde deras hund utsätts för, utan att kunna göra något.
I motsats till vad man kanske tror är katt- och hundkött en ganska ny företeelse i flera Asiatiska länder. Att det är en del av den kulinariska traditionen är bara ett marknadsföringstrick från dem som vill sälja en lättproducerad och billig produkt.
